Alltsammans började med de 5 musikstipendier som universitetet inrättade 1745 som ”ett Capell af Musicanter” för att höja den representativa glansen vid akademin samt att ”de ynglingar, jemte sina studier, som gjort några framsteg i vocal och instrumental musique, innan de til Academien ankomma, icke aldeles måtte desamma förlora”. Redan vid universitetets grundande 1668 hade dock musik funnits med som en viktig del vid invigningen. 

Universitetets förste director musices, Friedrich Kraus, var en av de 5 första stipendiaterna och fick i uppdrag av konsistoriet att organisera och leda musikövningarna med de övriga stipendiaterna. Kraus visade sig vara en mycket driftig och hängiven ledare av musikverksamheten. För att skapa ordning i verksamheten tillkom 1755 efter beslut av universitetskansler Nils Palmstierna de första föreskrifterna för director musices som ledare av ”det Kongliga Musicaliska kapellet”. Kraus var också organist och s.k. domkyrkomusikant i stadens Domkyrka. Banden mellan universitetet och kyrkan var starka och det var naturligt för samtiden att universitetets director musices också ansvarade för musiken i domkyrkan.  

Vid Kraus död 1780 övertogs ledningen för kapellet av en av de musikstipendiater som spelat under Kraus ledning vilket blev början på en 75-årig dominans av universitetets musikliv av familjen Wenster. Som sprungen ur kapellet var Christian Wenster, och sedermera likaså hans son och efterträdare Emanuel Wenster, väl förtrogna med Akademiska kapellets verksamhet. Under familjen Wensters 75-åriga ledning blev kapellet något av en privat angelägenhet vilket förstärktes av att Christian Wenster mot slutet av sitt liv önskade hålla repetitionerna i sin egen bostad. Sonen Emanuel Wenster var vid tillsättningen som director musices en välutbildad man med akademisk examen från universitetet i Greifswald och som hävdade sin rätt vid professorernas bord. Hans doktorsavhandling De vi musicae in homnis behandlar vilken inverkan musik har på lyssnaren utifrån såväl fysiskt som psykiskt perspektiv. 

1800-talet är de stora sångkörernas århundrade då också studentsången tog fäste vid Lunds universitet. Vid de stora festligheterna blev studentsång en självklarhet. 1830 grundades Akademiska föreningen där lokalerna också kom att användas för körsång. Med Akademiska föreningen som sin fasta hemvist växte här från 1931 Lunds Studentsångförening fram och som under sin ledare Otto Lindblad väckte vida rykte.  

Under andra hälften av 1800- talet började Lunds Studentsångförening och Akademiska kapellet att genomföra gemensamma konserter under Emanuel Wensters efterträdare som director musices, Wilhelm Theodor Gnospelius. När så Alfred Berg, eller Fader Berg som han allmänt kallades, 1897 tillträdde som universitetskapellmästare, befattningen director musices hade 1895 bytt namn, ingick Lunds Studentsångförening och Akademiska kapellet i personalunion. 

2007 genomfördes en stor omorganisation av Akademiska kapellets verksamhet då musikinstitutionen Odeum inrättades. Med grund i den studentbaserade symfoniorkester som Akademiska kapellet numera utgör gavs institutionen nya uppdrag. Förutom att vara bas för universitetets ensembler, där Lunds Akademiska Kör nu kom att ingå, skulle institutionen också etablera en utbyggd konsertverksamhet samt bedriva utbildning i dirigering i samverkan med Musikhögskolan i Malmö. Odeum, som sedan 2012 tillsammans med Skissernas museum, Historiska museet och Botaniska trädgården är en del av organisationen Lunds Kultur- och museiverksamheter – LUKOM, har idag 6 ensembler, innefattande 250 studenter, inom sin verksamhet och ger ett femtiotal konserter och föreläsningar årligen. 

Texten är baserad på utdrag ur texten "Musik vid Lunds universitet" ur boken Lunds universitet under 350 år – Historia och historier. Björn Magnusson Staaf, Fredrik Tersmeden, Petra Francke (red.). 2016.